lördag 15 mars 2008

Anja grymmare än nånsin!

Ok jag vet vad ni tänker, nåt i stil med att jag måste ha trillat på huvudet eller nåt. För Anja har ju inte haft sin bästa säsong direkt, och idag var inget undantag. Men nu ska jag berätta om den bästa dagen i mitt liv och hur störtskön jag tycker att Anja Pärsson är, med eller utan urkörning :D Jag har alltid tyckt att Anja rockar och att hon är en jättehärlig person men idag överaskade hon tom mig. Idol som hon har varit för mig länge så trodde jag inte att hon skulle kunna stiga så mkt mer i mina ögon, men idag visade hon verkligen vad hon går för. Det som hände var följande:

Jag, Nina och Linda bestämde oss efter damernas första åk att knalla upp en bra bit i backen för att äta och för att ha bra utsikt inför det andra. Där satt vi nöjda och glada och pillade i oss våra mackor helt ensamma i hela branten och med solen stekandes på oss. Efter att ha suttit där ett tag insåg vi att damerna hade börjat inspektera banan inför det andra åket så jag ställde mig upp för att försöka få lite bilder, bl a på Anja då såklart. När hon dök upp utbrast Nina nåt i stil med "Anja heeeeej" och Anja snappade uppenbarligen upp den mycket korta svenska frasen för hon tittar bort åt höger och får syn på oss sittandes ensamma vid skyddsnätet. Mitt i sin inspektion av banan (som ändå kräver en del fokusering från hennes sida) svarar hon med ett "hej", stannar och glider sedan närmare skyddsnätet för att ställa sig och posera en lång stund enbart för min kamera!! Att jag sen på grund av enorm nervositet och upprymdhet, tillsammans med vissa andra faktorer, lyckades ta årets suddigaste bild spelar faktiskt mindre roll. Jag har ju fått bevisat för mig att vissa människor faktiskt är såna underbara personligheter som man har trott och hoppats. För hur många idrottsstjärnor skulle, mitt i sina förberedelser, ta sig tid till att dela med sig av sig själv till några helt okända människor på det sättet?! Jag gick på moln resten av dagen :)

(Jag vet man kan inte riktigt urskilja vem det är...men det spelar mindre roll för minnet kommer jag alltid ha)


Men jag ska ta det från början också.. En dagstur till Bormio och världskuppsavslutningar stod alltså på schemat och det skulle visa sig vara ett lyckat drag (på alla punkter utom en..). För det första var vädret på sitt bästa humör med sol och värme så att det bara sjöng om det, och sen så är det ju himmelen på jorden för sportnördarnas sportnörd att få se en världskuppstävling live för första gången. Brukar sitta klistrad framför TV:n annars.. Vi startade iaf dagen i slutet på backen med ypperlig utsikt över målfållan och åkarna som kom vinandes och njöt för fulla muggar.

(3 glada supportrar med solen i ansiktet..)













Underbart väder hade vi som sagt också berikats med och det var vi inte sena att njuta av. Jag satt tex i enbart t-shirt när vi satt i snön uppe i backen och åt. Ingen grym kontrast det inte :P Som sagt det fanns inte mkt mer att önska av dagen.

(Jodå men såatt..)


Med andra ord njöt vi en hel del av solen under dagen, och det är här vi kommer till den enda punkt som kan ses som en aning mindre positiv. Det kan ha blivit lite VÄL mkt sol för ett ansikte som inte riktigt vant sig vid sol än och som är kritvitt och lättbränt i vanliga fall. För det var ju inte så att man tänkte på att ta på sig sololja innan :S Hmm.. Om det svider nu kan man ju undra hur det ska kännas inatt haha. Kan meddela att jag blivit såväl uttskrattad som uttittad på campus sen vi kom tillbaka, men vet ni vad... Camilla "kräftan/tomaten" Söderström bryr sig inte ett ögonblick för hon har upplevt lycka när den är som allra starkast starkast! :D

2 kommentarer:

Päronen sa...

Det låter som att du har det helt underbart därnere in Italy. Blir nästan lite avundssjuk. Kram mamma.

Anonym sa...

Lite coolt måste jag säga :) Jag får nog hålla med mamsen, blir också lite avis! Och du, kul att du kommer home!! Hoppas du har det super! Kramkram