Fotboll i tisdags och varje sportnörds högsta dröm. Om man kan sitta med gåshud i soffan när det vankas CL-slutspel förstå då hur man mår när man faktiskt är på plats! Jag hade gåshud redan på tunnelbanan när några Liverpoolfans knallade förbi sjungandes, och det blev inte mindre knotterarmar sen heller... För efter ett litet stopp i matdepån knallade vi bort mot arenan och jag var nog inte ensam om att ha en puls klart över viloläge.
Och jag kan garantera att pulsen knappast sjönk igen när vi väl kom till stadion, no no no. För det första lyckades vi kuta bort till vägen precis lagom när spelarbussen åkte förbi, coolt bara det. Sen var det bara att entra arenan och påbörja den långa spiralgången upp mot läktarna, för högt upp satt vi minsann. Men allvarligt talat så spelade inte våra halvtaskiga platser någon som helst roll för San Siro var i vilket fall så gott som fullsatt och spelet såg vi lika bra som nån annan på plats. Det enda som var lite småsynd var att vi inte riktigt såg eller hörde Liverpoolklacken för vi satt liksom över dem. Men å andra sidan, vem bryr sig om det när man sitter mittemot interklacken och hela stadion börjar sjunga interlåtar, feint då!
Matchen då? Tyckte nog att det var en helt ok match med hyffsade chanser och ett Inter som verkligen försökte iaf. Sen var det bara synd att det inte räckte hela vägen mot ett Liverpool som stenhårt försvarade sin ledning, inte blev det lättare när man fick en spelare utvisad heller.. Och när Torres nätade var förlusten ett faktum på allvar. Och var de ändå tvugna att göra mål kunde det ju lika gärna vara han som gjorde det :P Zlatan gjorde väl kanske inte sin bästa match på säsongen men jag tycker nog ändå att hans första halvlek var riktigt bra, så det var kul att se. Hur som helst så var det mäktigt att få uppleva en sån stormatch live trots resultatet. Det är bara att gratulera Liverpool, och Flandy, och sätta allt sitt hopp till det enda laget som VERKLIGEN gäller..."Glory, glory Man United.."!
Men det finns ju inte bara fotboll här i Italy heller. Nä här ska ni få höra: På lördag ska jag för första gången i mitt liv(nästan pinsamt det) se en alpin världskupp-tävling live! Tjoho! Vi fyller nämligen en bil och drar till Bormio för att spana in finalerna i världskuppen. det ska bli så himla mäktigt! Synd bara att vi har 2 österrikare med oss för det är väl bra mycket större chans att de får jubla kanske, med tanke på hur den svenska säsongen har sett ut.. Men man ska aldrig ta ut en förlust i förskott, jag sätter allt mitt hopp till Anja för jag tycker att hon är både grym och störtskön. Sen kan de österrikiska svinen sätta sitt "der schwedischen bombe" i halsen och börja snacka igen när de har en meritlista liknande Anjas att skryta med, så det så! ;P
